Jag är född i Danmark, bosatt och verksam som konstnär och arkitekt i Luleå sedan 1976.

Jag har de senaste åren mest jobbat med skulptur, objekt och installation, men teckning och måleri finns alltid med som en bas.
Mitt arbetssätt är konceptuellt. Olika teman/projekt hakar i varandra.

Allra senast har jag jobbat med ”Pendang”, ett projekt där jag fick möta Bodenskolans June Montana Lorenz.
Ur hennes rika produktion valde jag att med, tidigare verk, relatera till porträtt av barn och vita landskap, som mitt förre projekt ”Platsen” bland annat handlade om.
En ny plats, Burma, fanns närvarande i mitt liv. Nya verk, objekt och måleri, undersökte integration mellan två olika kulturer. Det relaterade även till Montanas kosmopolitiska liv.

”Platsen”, min plats, platsen som öde trygghet och begränsning, var ett projekt som sattes igång av
David Vikgrens bok ”Nåden”. Bokens fysiska form tillsammans med den öppna, lekfulla och allvarliga lyriken, inspirerade mig till, att i form av blyertsteckningar lägga ett raster av min plats över varje boksida. Tillsammans uppstår nya okända platser.
Vackra mossbevuxna stenar som tillhörde urplatsen fick vara bas för, hålla fast, små spanande silverfigurer.
I flera år jobbade jag med händer som tema. Det började med ett minne av min mammas och min mormors händer på ett litet bord för seanser. Jag gestaltade minnet helt i brons, nu med mina egna och mina döttrars händer.
Jag fortsatte att arbeta med handens magi i måleri och skulptur, i gips och brons.
Bronsskulpturerna har i övrigt varit en del av, ingått i en längre process, i vilken jag har arbetat med min barndoms bildminnen.
Min mammas förste fotoalbum från 30-talet tillhör barndomens skatt av bilder. Albumet består av tummade, mörkbruna pappsidor med små svart/vita foton insatt helt utan årtal, kommentarer eller kronologi. Men till vissa foton berättades samma historia om och om igen, medan andra förblev historielösa. Först nu kommer frågorna. Jag blandar mödrar, döttrar. Miljöer och tider till en fragmentarisk berättelse med min mamma i centrum.
Jag har tidigare tagit utgångspunkt i min egen 50-tals målarbok, som hade en förvånande reaktionär kvinnosyn, samt i en annan av barndomens populära konstbilder, bokmärket, som för generationer av kvinnor framkallar starka associationer. Genusperspektivet är alltid närvarande.
I flera år samlades varje vår under Konstrundan en grupp konstnärer i Sandnäset, där jag har min ateljé och bostad, för att visa sidor av våra konstnärskap, som sällen kommer till uttryck eller hade kunnat visas i andra sammanhang. Många intressanta verk har gjorts under åren. För egen del har mina verk alltid handlat om det som jag undersökte i ateljén för tillfället. Tyll, när jag höll på med den lilla balettflickan från målarboken. Änglar och hjärtan när jag höll på med bokmärken. Händer de senaste åren, arbetshandskar och motorsågskedjor som tillhör platsen.

 

© Jette Andersen